![Gamla Byn Avesta](/media/1215/gamla-byn_6.jpg?anchor=center&mode=crop&width=432&height=363&rnd=133566166280000000)
![Gamla Byn Avesta](/media/1215/gamla-byn_6.jpg?anchor=center&mode=crop&width=330&height=200&rnd=133566166280000000)
![Gammal stenbro i Gamla Byn.](/media/1214/bro-i-gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=648&height=363&rnd=133566166200000000)
![Gammal stenbro i Gamla Byn.](/media/1214/bro-i-gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=330&height=200&rnd=133566166200000000)
![Gamla Byn Avesta.](/media/1217/gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=432&height=363&rnd=133566166450000000)
![Gamla Byn Avesta.](/media/1217/gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=330&height=200&rnd=133566166450000000)
![Avesta kyrka från Gamla Byn sett.](/media/1213/180529_gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=648&height=363&rnd=133566166070000000)
![Avesta kyrka från Gamla Byn sett.](/media/1213/180529_gamla-byn.jpg?anchor=center&mode=crop&width=330&height=200&rnd=133566166070000000)
Avestaforsens brus är inte bara en välkänd dragspelstitel av ortens son Carl Jularbo. Forsen med dess kraft har också danat samhällets industriella utveckling. Något som märks tydligt i bostadsområdet Gamla Byn.
Det växte fram i början av 1600-talet, när området intill forsen visade sig ha just de förutsättningar som krävdes för att förlägga ett myntverk till orten. Redan på 1600-talet användes pengar. Sverige var en stormakt och det kostade att föra krig. Metallen som användes till mynten var främst koppar, som bröts i Falu Koppargruva. I Avesta hittades förutsättningarna för ett kopparverk, tack vare älven och forsen. Från 1642 till 1831 kom därför i princip alla Sveriges koppar- och plåtmynt att präglas i Avesta.
Världens största och tyngsta mynt – en 10 daler som var 63 cm långt och 32 cm brett och vägde 19,7 kg – tillverkades vid Avestas myntverk under åren 1644-45. Ett mynt som även idag kräver en skottkärra i stället för en liten portmonnä. Totalt framställdes 26 000 stycken. Idag finns det åtta kvar – i hela världen.
Med industrin följde arbetarna och snart hade såväl bruksbyggnader som bostadshus timrats upp i det som i dag kallas Gamla Byn, några stenkast från verket. Som mest återfanns 125 byggnader i området. 102 av dem brann ner år 1803. Brukets ägare köpte efteråt in marken från många enskilda ägare och lät bygga upp mindre små hus i strikta rader, likt en numera traditionell stadsbebyggelse.
Dagens Gamla Byn är ett bostadsområde som lockar många nyfikna och flanörer. Än finns nämligen några av de gamla 1600-talshusen kvar. Nya har också byggts till, men i stil och utformning för att passa in i miljön. Kvar finns också små trädgårdar, lummiga lunder, den intilliggande Holmen med sin grönska, den trögflytande ån men också de smala, trånga gatorna. Badhusgatan – som går rakt igenom området – kan idag sägas vara mötesplatsen för den gamla industrihistorien och dagens moderna teknik.
Genom att gå in på http://visitavestahistory.se/gamla-byn/ kan nämligen den som är intresserad av historia, koppla upp sig via sin mobil och vandra runt i bostadsområdet och se hur folket levde sina liv i början av 1900-talet. På den tiden hade kopparverket ersatts av ett för dåtiden modernt järnbruk. Men människorna bodde kvar. I promenaden får man genom den digitala guidningen också information om de olika byggnaderna, företeelser och händelser i Gamla Byn.